Gräsand

Gräsänder kan vara väldigt orädda. De besöker och bosätter sig i bebyggda områden och stadsmiljöer. De finns i princip överallt där det finns vatten; i parker, vid sjöar och vid havet.

Gräsänder tillhör gruppen simänder. De är inte så bra på att dyka men har däremot förmågan att vända sig upp och ner för att äta under vattenytan. Då ser man bara bakdelen som sticker upp ur vattnet.

Utseende

Gräsandshanen i praktdräkt är näst intill omöjlig att förväxla med någon annan fågel. Det karaktäristiska mörkgröna huvudet med den vita halsringen är de mest framträdande kännetecknen. Bröstet är kastanjebrunt och näbben är gul medan rygg och buk är ljust grå. Stjärten, med tjusigt upprullade fjädrar i mitten, är svart. Honan är brunspräcklig och inte riktigt lika lätt att känna igen som hanen. Näbben är mer orangefärgad. Ungfåglar liknar mer den vuxna honan. Både hanen och honan har dock den blå vingspegeln som man kan se när de vecklar ut sina vingar.

Liknande fågel

Honan kan förväxlas med andra änder av honkön som till exempel kricka (krickan är mycket mindre).

Läten och sång

Honan låter mer än hanen och snattrar och kväker med ett hest läte. Hanen har också ett hest läte men mer lågmält.

Sång hona

Sång hane

Föda

Gräsanden äter det mesta alltifrån vattenlevande smådjur till bröd och säd. Den betar både vattenväxter under vattenytan och växter på land. Bland gräsänder är det honan som bygger boet och hon bygger ofta sitt bo på marken nära vatten. Men det händer också att det byggs högre upp till exempel i ett gammalt kråkbo. Den häckar tidigt på säsongen och om häckningen av någon anledning misslyckas så finns det på så sätt chans att lägga om äggen.

Utbredning

Sommar  Året runt  Vinter