Gröngöling

Gröngölingen kallas lokalt namn som grönspik, grönspett, vedknarr och regnfågel, men skulle också kunna kallas grönguling eftersom göling kommer av ordet gul. När det nalkas regn har den en tendens att ropa extra flitigt.

På sommaren tar gröngölingen stora skalbaggslarver under barken eller inuti trädstammar, men på vintern livnär den sig på myror framgrävda ur myrstackar under snön.

Utseende

Hackspett med grönrygg och röd hjässa och kindfläck. Honan saknar den röda kindfläcken.

Liknande fågel

Sommargyllingens hona är också grönaktig, men gröngölingen har röd hjässa.

Läten och sång

Gutturalt skrattande klyh-lkyh-klyh-klyh, som faller i tonhöjd mot slutet. Detta, liksom det snabbare flyktlätet kan höras under alla årstider.

Sång

Föda och fågelbord

Sällsynt gäst vid fågelbordet. Insektsätare som främst livnär sig på myror. På vintern när myrstackarna blir täckta av snö gräver sig Gröngölingen ner under snön och tar myrorna. Gröngölingen lever också på träborrande insekter. Den väljer revir beroende på mattillgången.

Boet och holkar

Gröngölingen använder ofta gamla bohål, som tidigare hackats ut i en murken asp.

Utbredning

Sommar  Året runt  Vinter