Tornfalken är en medelstor falk som oftast skådas i öppna landskap, vid åkrar, fält och längs motorvägar. Dess latinska namn Falco tinnunculus betyder falk med klart läte.
Utseende
Tornfalken känns lätt igen då den har förmågan att stå stilla i luften med flaxande vingar när den spanar efter byte – detta kallas för ’ryttla’. När den har spanat in sitt byte så störtdyker den till marken. Tornfalkshanen har ett blågrått huvud och stjärt med en fläckig brunröd rygg. Både hanen och honan har spetsiga vingar och lång stjärt.
Liknande fågel
Tornfalken kan förväxlas med sparvhöken men dess flykt skiljer sig eftersom tornfalken sällan glider. Tornfalken har även smalare vingar.
Läten och sång
Snabba, korta toner, ”ki-ki-ki-ki”.
Föda och fågelbord
Äter huvudsakligen smågnagare och insekter.
Boet och holkar
Använder ofta gamla kråkbon men häckar även i holkar och ihåliga träd.
Utbredning